RFFR-Stockholm byter namn!
Föreningens årsmötet den 28 februari 2009 beslutade ändra föreningens namn till Föreningen Familjers Rättigheter, FFR
Namnändringen är föranledd av att förbundet RFFR inte längre vill att föreningen är ansluten till förbundet.
Under en övergångsperiod kommer det nya och det gamla namnet användas parallellt.
Många anmälningar blir aldrig registerade
SvD Publicerad: 28 januari 2009, 19.24. Senast ändrad: 29 januari 2009, 11.30
Papper i fel pärmar och slarviga anteckningar som gör det svårt att följa upp ärenden.
Socialtjänsten i Stockholm hanterar anmälningar om barn som riskerar att fara illa på ett sätt som bryter mot lagen - det visar en granskning som stadens revisorer gjort.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2388295.svd
Rapportsammandrag
Rapport
Omhändertar socialtjänsten för lättvindigt?
Aftonbladet 2008-03-13
Socialstyrelsen medger brister
”Alla barnavårdsfall har inte utretts tillräckligt väl”
Socialtjänstens beslut att skilja barn och föräldrar åt sköts inte alltid på bästa sätt.
Det medger Suzanne Julin, jurist och avdelningsdirektör på Socialstyrelsen.
– Men det har successivt blivit bättre, säger hon till aftonbladet.se.
Frågan blev åter aktuell när en nyfödd pojke omhändertogs från sina föräldrar direkt på BB i Värnamo. Vårdpersonalen kritiserade kommunens beslut men ansvariga politiker försvarade sig: Beslutet var väl grundat och fattades efter en tio veckor lång utredning.
Vem som har rätt kan komma att avgöras i kammarrätten, men faktum är att det här är långt ifrån den första barnavårdsturedning som kritiseras.
Läs mera på Aftonbladet, klicka nedan
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2046519.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2045263.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2032392.ab
Barns och föräldrars rätt är inte i fokus.
Ofta placeras barnen enligt ”stockholmsmodellen” vilket innebär att man redan från början ”bestämmer” att barnen inte skall få komma tillbaka till sina biologiska föräldrar, utan skall vara uppväxtplacerade trots att detta strider mot gällande lag och lagens intentioner. Socialförvaltningar gör utredningar som är fokuserade på det utstakade målet, vilket innebär att man utelämnar viktiga uppgifter som visar motsatsen eller är till föräldrarnas fördel. Detta innebär att man underlåter att förutsättningslöst se på barnets bästa. ”Stockholmsmodellen” innebär att umgänget mellan omhändertagna barn och deras biologiska föräldrar är så gott som obefintligt, man nekar barnen telefonsamtal med sina föräldrar, syskon och släkt och beslagtar post till barnen. Ett systematisk hindrande av kontakt mellan barn och dess nätverk får barnet att känna sig övergivet. Metoden att isolera barnet från föräldrar och barnets nätverk har ett annat namn hos socialförvaltningarna Barnet måste få landa och knyta an till sin nya familj! Fosterhemsplaceringen underlättas när man isolerar barnen från deras föräldrar. Då kontakten med barnets nätverk bryts kvävs barnets längtan efter sin biologiska familj. Barnet blir lättare att hantera för fosterfamiljen och det blir lättare att påverka barnet att ta avstånd från sin familj. Då barnets kontakt med sitt nätverk bryts tror barnet att föräldrarna har övergivit det och vill ofta straffa föräldrarna genom att förskjuta dem.
Föräldrars kamp i domstolar och mot socialtjänsten för att få omhändertagandet hävd hemlighålls för barnet.
FN’s barnkonvention - en svensk papperstiger.
Bristande kompetens
Socialförvaltningar gör utredningar som de ofta inte har kompetens för. Barnen kommer inte till tals utredningar. Socialsekretare som utreder saknar kunskap om barns utveckling och hur barn fungerar. Man använder sig av ”specialister” som ofta inte är legitimerade eller har väldokumenterade i kunskaper i ämnet men vet vad som krävs för att de ska få ytterligare uppdrag. Socialförvaltningar visar inte empati för barn och dess föräldrar. Det vore önskvärt att socialförvaltningar ger föräldrarna vård och stöd så att de kan fungera i sitt föräldraskap och att barn kan bo kvar hos sina föräldrar i stället för vara placerade i fosterhem. Om socialtjänsten skulle välja samarbeta med familjens nätverk så skulle färre fosterhemplaceringar behövas. Kommunerna skulle kunna spara miljoner i sin årsbudget. Nu är vi inte heller så blåögda att vi inte förstår att ibland så är omhändertagande ett måste. Men med vägledning av barns rätt till sitt ursprung kan man underlätta en placering för både barnet och föräldrarna. Barnets nätverk behövs för att trygga barnets framtid till ett bättre liv.
Maud Olofsson, RFFR-Stockholm 2008-03-14 |